Ja, jag är förbannad!
Vad i helvete är det för fel på er?! Ser ni inte hur det ser ut?!
Största delen av Sverigest befolkning tycks vara missnöjda med sitt liv, och i de flesta fall är det pga deras yrken!
Vi jobbar ju tamefan jämt, och inte blir man rik pga det heller. Neeejdå, vi ska slita i månader för att ha råd att överleva och om vi mot förmodan lyckas spara ihop nån liten slant för att verkligen LEVA så får vi nöja oss med ett par sketna veckor om året!!!!!!!! Va i helvete? Är det på grund av människans tro på att man är odödlig eller vad beror det på att vi går med på det här? Är vi så jävla kuvade att vi tror oss bli lyckliga i ett års tid för att vi råkar hamna på kanarieholmarna en vecka om året?!
Jaaaa, jag ÄR dum i huvudet. För mig är det ok att jobba 40 timmar i veckan och äta, sova och skita bort resten för att få andas på mina 3-4 veckor av ledighet.. JAHAAARÅ! FÖR DET ÄR JU SÅ SAMHÄLLET SER UT?! Vi mååååste ha pengar för att överleva. Ja? vi måste ha lägenheter och bilar, 42tums platt TV och blueray. Ja, för vi har inget annat att göra om kvällarna än att sitta framför den förbannade dumburken!! Vi kan ju för i helvete inte prata med varandra?! ÄR DU SJUK I HUVUDET?!
Jag måste äta oxfilé, se de senaste filmerna, åka jättebil med motor som slukar soppa bara för att det är status att lukta avgaser och köra om folk fort som satan (för att sedan tvärnita framför fartkameran. För såna jävla ögontjänare är vi. TÄÄÄÄNK om storebror ser att jag gör något JAG vill göra...), Man ska titta ALLA hjärndöda fjortissåpor som går på TV för att annars har man ju för i helvete INGET att tjattra om på fikarasterna. Herreeee guuuuuud sååååg ni vad han gjorde mot henne som var dotter till den där som han hade sex med.. HJÄÄÄÄLP! (Snälla, gör era egna intriger...) Vi har så jävla fullt upp i att älta oss i Brangelina och Tomcat att vi helt har glömt bort att leva själva. Vad hände med att andas? Vad hände med impulsresor och sista minuten beslut?
Hart vi blivit så jävla avtrubbade att vi tror att vi kan köpa oss lyckliga med nya datorer och märkesjeans att vi faktiskt glömmer bort vad som egentligen räknas? Sen när/om vi kommer på det är vi fortfarande för låsta till våra materiella erövringar att vi inte kan släppa dem och ge efter till våra fysiska och psykiska behov? 'Men jag har ju jobbat så hårt för den här...' Sen då? När de materiella sakerna inte duger längre? Första gången du pratar med din sk 'livskamrat' så bråkar nig om varför i helvete disken står kvar eller varför soporna inte gått ut av sig själva? Hur ska vi lösa det här nu då? JA, JAG VET! Vi skaffar oss någrs barn, säg en sisådär 2-3 st! Då löser sig allt... Jaha sen sitter man där, med plattTV, mercedes och takvåning i centrum, 3 småkottar som river ner dina designer tapeter och kräks på din nya top. Och allt du tänker är 'Varför visste jag inte då, det jag vet nu?'
.......
Största delen av Sverigest befolkning tycks vara missnöjda med sitt liv, och i de flesta fall är det pga deras yrken!
Vi jobbar ju tamefan jämt, och inte blir man rik pga det heller. Neeejdå, vi ska slita i månader för att ha råd att överleva och om vi mot förmodan lyckas spara ihop nån liten slant för att verkligen LEVA så får vi nöja oss med ett par sketna veckor om året!!!!!!!! Va i helvete? Är det på grund av människans tro på att man är odödlig eller vad beror det på att vi går med på det här? Är vi så jävla kuvade att vi tror oss bli lyckliga i ett års tid för att vi råkar hamna på kanarieholmarna en vecka om året?!
Jaaaa, jag ÄR dum i huvudet. För mig är det ok att jobba 40 timmar i veckan och äta, sova och skita bort resten för att få andas på mina 3-4 veckor av ledighet.. JAHAAARÅ! FÖR DET ÄR JU SÅ SAMHÄLLET SER UT?! Vi mååååste ha pengar för att överleva. Ja? vi måste ha lägenheter och bilar, 42tums platt TV och blueray. Ja, för vi har inget annat att göra om kvällarna än att sitta framför den förbannade dumburken!! Vi kan ju för i helvete inte prata med varandra?! ÄR DU SJUK I HUVUDET?!
Jag måste äta oxfilé, se de senaste filmerna, åka jättebil med motor som slukar soppa bara för att det är status att lukta avgaser och köra om folk fort som satan (för att sedan tvärnita framför fartkameran. För såna jävla ögontjänare är vi. TÄÄÄÄNK om storebror ser att jag gör något JAG vill göra...), Man ska titta ALLA hjärndöda fjortissåpor som går på TV för att annars har man ju för i helvete INGET att tjattra om på fikarasterna. Herreeee guuuuuud sååååg ni vad han gjorde mot henne som var dotter till den där som han hade sex med.. HJÄÄÄÄLP! (Snälla, gör era egna intriger...) Vi har så jävla fullt upp i att älta oss i Brangelina och Tomcat att vi helt har glömt bort att leva själva. Vad hände med att andas? Vad hände med impulsresor och sista minuten beslut?
Hart vi blivit så jävla avtrubbade att vi tror att vi kan köpa oss lyckliga med nya datorer och märkesjeans att vi faktiskt glömmer bort vad som egentligen räknas? Sen när/om vi kommer på det är vi fortfarande för låsta till våra materiella erövringar att vi inte kan släppa dem och ge efter till våra fysiska och psykiska behov? 'Men jag har ju jobbat så hårt för den här...' Sen då? När de materiella sakerna inte duger längre? Första gången du pratar med din sk 'livskamrat' så bråkar nig om varför i helvete disken står kvar eller varför soporna inte gått ut av sig själva? Hur ska vi lösa det här nu då? JA, JAG VET! Vi skaffar oss någrs barn, säg en sisådär 2-3 st! Då löser sig allt... Jaha sen sitter man där, med plattTV, mercedes och takvåning i centrum, 3 småkottar som river ner dina designer tapeter och kräks på din nya top. Och allt du tänker är 'Varför visste jag inte då, det jag vet nu?'
.......
